Övningskör

Idag så kände jag mig sugen på att köra bil eftersom att jag inte har kört nånting under hela vintern, vill inte halka. Vi har skaffat en ny bil, sålde vår Volvo, så nu har vi två bilar med växelspak. Jag har ju alltid kört den stora bilen eftersom att den gamla bilden inte är och var den pålitligaste bilen så jag höllmig till den stora. Nu håller jag på att köra med den lilla bilen. Sista jag gjorde det så gick det väl inte så bra höll på att ta död på den rättare sagt och denna gång gick det väl heller inte så bra. Mamma körde till sopstationen för att slänga vinflaskor, mjölkpaket m.m. och så frågade jag om jag fick köra hem, det är kvarteret precis bredvid sopstationen, och det fick jag. När jag satte mig i bilen så tänkte jag igenom vilken som var kopplingen, bromsen och gasen. Vänster är kopplingen, mitt är bromsen och höger är gasen. Jag vet inte vad som flög i mig men när mamma stängde bakluckan och klev in i bilden och jag skulle köra iväg så släppte jag kopplingen och bilen började rulla litegran och jag tröck ner gasen, egentligen bromsen, och bilen stannade. Jag startade om bilen och kollade så ettan var i men jag trodde R var i så jag började att tjorva med växelspaken. Fick tillsist veta att om jag ska få i R så måste jag trycka ner växelspaken. Tillsist så startade jag bilen och satt i ettan och släppte kopplingen och bilden började rulla och jag tryckte ner gasen, bromsen, och bilen stannade igen. Jag satt där i bilen och kände att snart så fick jag utbrott. Jag startade bilen släppte kopplingen och gasade och bilen stannade. Jag började svära och skrika att jag aldrig mer ska köra bilen igen. Gjorde om igen och samma sak hände. Tillslut när jag satt där och höll på att ge upp efter nog många försök så hör jag mamma bredvid mig som skrattar lite och säger " du har ju bromsen i" och så skattar hon. Jag som inte är på det bästa humöret just då kollar ner och känner att jag inte blir gladare för det. Jag startar om bilen, släpper kopplingen och trycker ner gasen, gasen och inte bromsen, och bilen rullar iväg. Mamma sitter där i bilen och skrattar medans jag säger att hon ska vara tyst eftersom att det var en pinsam händelse. När vi kom hem så frågade mamma om hon fick berätta för Robert om "den roliga händelsen". Då skulle det aldrig slutas prata om det och inom kort skulle hela Luleå veta då, rättare sagt på måndag. Så jag sa till min mamma att hon inte fick berätta till han men istället så berättar hon till våra grannar Robert och Åsa. Tur att jag inte gick dit när hon frågade om jag ville följa.